måndag 9 september 2013

På besök i vallonsmedjan på Österby bruk

Ingången till vallonsmedjan i Österby Bruk
I helgen var jag på guidad tur i Österby Bruk (igen, jag var där för 15 år sedan).

Vallonsmedjan där är unik i sitt slag eftersom den nästan ser ut som den gjorde för 300 år sedan. 



Vallonsmedjan stängdes först 1906, efter att ha producerat stångjärn i drygt 300 år.

Några av de intressantaste informationsbitarna som vår guide bidrog med under den cirka 1,5 timmar långa guidade turen:
  • De kalvinistiska prästerna som immigrerade för att ta hand om det religiösa för invandrarna fick en hel del tid över, och det var alltså därför de fungerade som lärare för barnen (det fanns alltså en sorts allmän skola på bruken redan på 1600-talet).
  • Ståmilan - en sorts koltillverkning - var en vallonsk innovation.
  • Dyrt Järn. Vissa år kostade vallonjärnet mer än guld på världsmarknaden.
  • Lönen betalades delvis i natura: ved, sill, men också pengar. Det betydde oftast en kredit i brukets affär (oklart dock vilket århundrade guiden talade om här).
Här kan du se hur Herrgårdstiftelsen Österby Bruk själva sammanfattar historien:
Vallonsmedjan Österby Bruk - Den korta versionen
 

fredag 6 september 2013

Axel Oxenstierna kunde rekrytera specialister tack vare 30-åriga kriget

Även professorer arbetskraftsinvandrade
En av anledningarna till  att det kom en hel del invandrare till Sverige under 1600-talet var att Sverige rikskansler Axel Oxenstierna såg ekonomiska förtjänstmöjligheter tack vare det 30-åriga kriget. Han utnyttjade det faktum att Sverige var förskonat från härjningar och plundringar.

Den som flyttade till Sverige slapp i regel soldater som med våld tog för sig av befolkningens resurser.  Arbetskraftsinvandringen blev möjlig genom att Oxenstierna byggde upp ett nät av svenska agenter i utlandet. I första hand rekryterades agenterna för diplomatiska uppdrag och underrättelsetjänst. Men de jobbade också för att locka arbetskraft till Sverige. 

Vallonerna och de andra bruks- och skogsarbetarna var alltså inte ensamma om att värvas. Gunnar Wetterberg räknar i sin bok ”Levande 1600-tal” upp några av alla de yrkesgrupper som kronan lockade hit. Vad sägs om:
  • Tjärbrännare
  • Humlegårdsmästare
  • Sockersjudare
  • Glasfabrikanter
  • Professorer

 

torsdag 5 september 2013

Vallonbruk i Baskien på 1600-talet

Vallonerna utvandrade inte bara till Sverige och Svenska Finland. Enligt historikern Anders Florén utvandrade valloner även till Rhenlandet i dagens västra delar av Tyskland. Det fanns även grupper av valloner som utvandrade till England och Spanien/Baskien.

Historikern Ander Florén spekulerar även i om det kunde finnas en migration mellan de olika koloniliknande affärsrörelserna, och han lutar sig mot ett speciellt vittnesmål.
"År 1623 nämner De Geers svåger att han träffat valloner i Västerås som arbetade vid ett bruk i Värmland. Vid samma bruk fanns också, meddelade de, en man som talade god vallonska och som skröt om att hade förestått ett järnverk i Viscaya, men som i verkligheten inte förstod sig på smide "mer än ett barn"".
Biscaya, som är en del av det järnrika Baskien, var ju just det område i Spanien där en Jean Curtis anlade flera järnbruk, enligt Florén.