År 1647. Ett bruk i närheten av Norrköpings mässingsbruk började locka
arbetarna med högre löner. Några av arbetarna lämnade då mässingsbruket, medan andra stannade
och begärde högre löner.
Yrkesgruppen ”tråddragarna” kom då överens om att strejka. Arbetsledarna försökte då stoppa konflikten och vädjade: tänk på er arbetsgivare Louis de Geers generositet. "Han har ju räddat er från 30-åriga krigets elände i Tyskland". Det var nämligen i huvudsak tyska arbetare som var oroliga. Arbetarna kontrade och begärde att få sina pass för att resa iväg.
Det fick de inte.
Yrkesgruppen ”tråddragarna” kom då överens om att strejka. Arbetsledarna försökte då stoppa konflikten och vädjade: tänk på er arbetsgivare Louis de Geers generositet. "Han har ju räddat er från 30-åriga krigets elände i Tyskland". Det var nämligen i huvudsak tyska arbetare som var oroliga. Arbetarna kontrade och begärde att få sina pass för att resa iväg.
Det fick de inte.
Här skulle historien
kunnat sluta som ett tidigt och tydligt exempel på utnyttjande av
arbetskraftsinvandrare. Men de Geer
reste till staden och beslutade om att höja lönerna, han avskrev skulder och
förbättrade till och med villkoren för de fattiga och arbetsodugliga.
Arbetsfreden återställdes. En del arbetare skrev då ett tackbrev där de
bedyrade att de ville tjäna honom och ingen annan.
De Geer var nu inget
helgon. Han hade om inte en järnhand i en silkesvante så i alla fall en tydlig,
målmedveten och väldigt affärsmässig näve .
För efter detta ingripande tog han fram ett förslag där
arbetsgivarna skulle komma överens om att de inte skulle anlita någon arbetare
som olovligen lämnat sin tidigare tjänst, som alltså inte fått arbetsgivarens
samtycke.
De som hade avskedats på grund av ”uppenbar olydnad” eller ”obilliga
lönepretentioner” skulle inte heller få anställning. Vad han eftersträvade var
alltså att svartlista arbetare som inte fogade sig.
Om det inte var för
följande tillägg kring tvistelösning skulle de Geer framstå som mycket rå i
sin attityd.
Ungefär så här skrev han, enligt författaren Karl Kilbom:
”Vid tvister skulle saken undersökas av och dömas av två opartiska mästare på det att arbetaren icke måtte oberörigt?,(Kilboms frågetecken), behandlas som en slav utan tillgodo njuta sin på skäl grundade frihet”.
(Källa: Karl Kilboms bok om valloner)
Del 2. Läs om en våldsam incident vid Norrköpings mässingsbruk 1636
Del 1. Läs om Welam de Besches våldsamma anklagelser i domstol om lata valloner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar