Nederländska och andra språk i den svenska 1600-talsriksdagen

    Adelsmannen snackade
holländska i riksdagen 

Vad pratade den nederländske vallonen Louis De Geer för språk i Sverige?

Den 16 oktober 1644 röstade adelsståndet i frågan om adelns kostnader

för rusttjänsten, det vill säga kostnader för att förse armén med resurser.  

Louis de Geer, som hade adlats 1641 av den svenska regeringen, var där. 
Han tog till orda på nederländska:

Joachim Transehe: Nach den guttern wie sie einbringen undt nach eines jeden

Vermuegen.

Jacob Steinb[erg]: Von sein Eigenthumb undt nach eines jeden Lohn undt

Lehnung.

Lov. De Geer: Nao den paorden iss wol gutt maor beter nao Vermoegenheit.

Jörgen Schildt: Nach dem Rossdienst undt nach jeder Marck so er verrossdiensten

muss.

Joh. Appelg[ren]: Effter rosstiensten och marketals förmedelst samma verderingh.

Oluf Rosemsch[öld]. Effter rosstiensten och dess verderingh.

Class Plantting samma meening.

And. Swensche samma manier.

Casp. Liliencron blifver vid Louis de Geers mening …

(Riksdagsprotokoll, 1904:295f.)

I riksdagsförhandlingarna var det accepterat att ledamöterna talade

det språk som för dem kändes naturligt, skriver uppsalaprofessor Bo Andersson i sin uppsats ”Tyskt språk och tysk kultur i 1600-talets Sverige.

Det kunde vara svenska, tyska eller nederländska och riksdagsledamöterna räknade uppenbarligen med att bli förstådda på sitt eget språk. Tyskaprofessorn tillägger dock att detta mest verkade gälla de nyintroducerade adelsmännen som ofta kom utifrån.

På Bo Anderssons hemsida kan du läsa mer om mångspråkigheten och främst tyskan i Sveriges historia, genom att klicka på en länk till uppsatsen.

Louis de Geer - Vallon nr 1

Louis De Geer

Louis De Geer – Vallon nr 1.  

Louis De Geer var när han dog 1652 den mest förmögna personen i Sverige. Även om han aldrig lärde sig svenska gick han till historien som en av de mest dynamiska affärsmännen i det svenska näringslivet på 1600-talet. Han var en ledande företrädare för den tidens internationella kapital och fick därmed en nära relation till den svenska regeringen.

   Han hade sin bas i Nederländerna, men hans verksamhet fanns i till exempel Norrköping, Lissabon, Finspång, Stockholm, London, på bruken i Uppland och i Sevilla.

   Men var han då Vallon? Han kom ju från Holland? Ja, han kom från Nederländerna, eller generalstaterna som de kallades då, men var född i stadsstaten/furstendömet Liège i nuvarande Belgien i en vallonsk familj. 

Emigrerade först till Nederländerna

Familjen flyttade då han var ungefär 10 år gammal till Dordrecht i Holland, troligen för att det fanns godare möjligheter till affärer där. På den här tiden flyttade mängder av människor till Holland, inte minst Amsterdam. Staden var ett sorts nav i den tidiga koloniala ekonomin dit människor från England, Tyskland, Spanien, Portugal och även Skandinavien sökte sig för att bättra på sin ekonomi.

   Vissa av Amsterdams finansiella och kommersiella entreprenörer begav sig till sina kunders länder för att bättre kunna styra över sina affärer där. Genom ingifta släktingar som var verksamma på den svenska marknaden drogs De Geers företag mot Sverige och in i vapenhandeln, en syssla som var en av samtidens mest lukrativa branscher, som Gunnar Wetterberg skriver i sin bok ”Levande 1600-tal”.

Värvade valloner

Han började värva valloner till Sverige åt de andra entreprenörerna, men tanken väcktes tidigt hos honom att han själv skulle starta verksamhet i norden. Efter ett tag var han den mest framgångsrike av de nederländska bruksägarna i Sverige.

   Även om han var holländare och svensk så var han också vallon, en identitet som kom till starkast uttryck i vurmen för kalvinismen – vallonernas religion.

Källor: Amsterdams stadsmuseum, Wetterberg – levande 1600-tal. Vallonerna – järnets människor. (antologi) 

Wikipedia har en ganska fullödig beskrivning av hans liv här.