Läskunnigheten i Sverige när vallonerna kom

En del av berättelsen om vallonerna i Sverige och dess historia handlar om att de fick god utbildning på bruken. Så var det för många. Det fanns lärare på de större bruken, ofta kombinerade man religiös undervisning och övrig utbildning. 

Men det var inte så att de tidiga generationerna kom till ett land av analfabeter. Sveriges befolkning hade rustats med läskunnighet, och det av ett särskilt skäl.

Redan på 1600-talet kunde en relativt stor andel av den vuxna manliga befolkningen läsa. (Johansson, 1993 i Larsson, 2014), I början av 1700-talet gällde detta även kvinnorna, och det berodde på att Sverige på den tiden satsade på att statskyrkan skulle fostra hela befolkningen i Luthers kristendom.

"Via husförhör som genomfördes årligen, övervakades såväl kunnigheten i de religiösa dogmerna som läsfärdigheterna, och inte bara bland barn utan även i den vuxna befolkningen", skriver Staffan Larsson när han går igenom vuxenutbildningens historia i Sverige.

1686 kom dessa husförhör, som skulle se till att alla tolkade bibeln på rätt sätt, att bli lagstadgade. Det var alltså en stor apparat som rullades ut. Enligt Larsson försvann denna metod först i början av 1900-talet. Så vad vi talar om är alltså drygt 200 år av statlig indoktrinering, en statlig prägling av tänkandet som fick som konekvens att läskunnigheten var stor tidigt.

Referenser:

Larsson (2014) Kunskapsbehovet genom livet – om folkets lärande och vuxnas utbildning (s. 663-688,)

Kyrkan motsätter sig invandrare med fel tro på 1600-talet

Axel Oxenstierna styrde
och ställde på 1600-talet

På 1600-talet fanns det inte tillräckligt med folk för att besätta alla nymodigheter som det växande Sverige behövde för att fungera ekonomiskt och militärt. Rikskansler Axel Oxenstierna vidtog en rad åtgärder för att rekrytera utlänningar. Det handlade om att hitta välutbildade personer till de växande och allt mer komplexa statliga förvaltningarna. Han såg också till att värva folk till manufakturer, en sorts större verkstäder, och så klart officerare och soldater till det militära. När det gällde järnbruken var det både tyskar och valloner som anlitades på plats i sina hemtrakter, för att sedan flytta till Sverige.

Invandringen var inte oproblematisk, skriver Gunnar Wetterberg i ”Levande 1600-tal”. Dåtidens präster stod för överideologin framför andra vid denna tid. Kyrkan var lutherskt ortodox, och prästerna ville vid riksdagen 1611/1612 att kungen skulle lova att hålla folk av annan tro utanför Sveriges gränser. Kyrkan ville inte ha människor som var kristna på fel sätt.

Men kansler Oxenstierna avrådde. Han höll i och för sig med om att dem som blev ämbetshållare inom riket skulle vara av den rätta tron, men han var tydlig med att det för vanligt folk skulle råda religionsfrihet (inom vissa gränser, judar var icke välkomna). Detta ställningstagande var en av orsakerna till att vallonerna fick behålla sin religion – kalvinismen och i viss mån katolicismen – och att många också verkligen gjorde det i praktiken i flera generationer efter sin ankomst till Sverige.

Här kan du läsa om Axel Oxenstiernas liv.

Varför kom vallonerna till Sverige?

Kort svar: De ville tjäna pengar

Långt svar: Länge trodde skribenter och intellektuella i Sverige att vallonerna kom till Sverige på grund av religiös förföljelse. Eftersom det under början av 1600-talet bedrevs fruktansvärda krigshandlingar med religiösa förtecken på många håll i Europa är detta inte helt långsökt. De som invandrade till Sverige var främst kalvinister, men det fanns även en del som var katoliker, och bägge grupper ( och många andra) var förföljda på sina håll. Men vallonerna som kom till Sverige värvades från områden där de inte var förföljda.

De kom dock till Sverige indirekt till följd av 30-åriga kriget. Striderna och den kapsejsade ekonomi som följde i dess spår gjorde att den en gång så blomstrande järnhanteringen i Vallonien gått i stå. Många fick se lönerna sjunka och det uppstod arbetsbrist. Därför var det inte så konstigt att många smeder och andra järnarbetare och deras familjer nappade på agenternas lockrop om bättre villkor i norra Europa.

Källa: Kilbom

Uppdatering 20121210: I Ture Hållanders avhandling "Vägen in i Sockenkyrkan" från 2000 polemiserar författaren i viss mån mot den etablerade svenska synen. Han utesluter inte att religiösa faktorer kan ha spelat in för en del av vallonerna, även om han inte påstår att religion skulle ha varit en direkt anledning.

"Utgångspunkten måste därför vara att vallonerna flyttade till Sverige på grund av en kombination av ekonomiska, sociala och religiösa faktorer. Det kan annars vara svårt att förstå att just protestanter utvandrade till Sverige från detta i hög grad katolska område".   

http://intressant.se/intressant